Sweet Louise

Blues på Konserthuset. En gitarrist, en basist, en trummis, en keyboardist och en som spelade både gitarr och diverse slagverk. Och så Louise Hoffsten i silvrig sammetstopp, svarta jeans med snörning på benen, boots och svart skinnkavaj.

Vad liten hon är. Ändå är det helt klart vem som sätter tonen. Hon började med Shut Up & Kiss Me från CDn From Linköping to Memphis. De flesta låtarna från just den CDn var med. Innan huvudnumret Myggan berättade hon att den handlade om att bli utvald, och hur hon faktiskt hade väntat sig något större djur. Sen fortsatte hon med (I’ll) Rise, och lite senare Good For You. Som extranummer fick vi bl a höra en egen version av Hounddog och Let the Best Man Win.

Att sitta på andra raden, mitt fram, i konserthuset är nästan som att stå framför en utomhusscen på sommaren. Det är när man går därifrån som man börjar fundera. Att Karin Vistrand hade suttit där bakom oss någonstan hade vi redan hört, men alla de andra? Ser jag också så där gammal ut? Nej, det var verkligen folk i alla åldrar.