desiree-blomp WebbLogg

Jag hittade den här på kylskåpet. Det verkar som om det är någon som tycker att jag ska ha en ny dator. Men är verkligen såna avtal så bra?

Lyssnar på: Sara Löfgren

Det var längesen jag skrev nåt om inredning.

För mer än 4 år sen så ärvde jag fyra stolar av min mormor. De var i akut behov av nytt tyg redan då.

Jag ville ha nåt fint, i samma stil som det gamla. Men det var inte lätt att hitta.

Därför fick det bli något helt annat. Ett vaxdukstyg, som jag hittade på rea.

Men det gamla tyget finns kvar under. Och nån gång ska jag hitta det där perfekta tyget.

Inget rensar hjärnan så bra som lite luft. Vårsol och ett grävprojekt är inte heller fel.

Häromdan kom en granne förbi när jag grävde som bäst. Vi pratade en stund om hur jobbigt det är att gräva i leran, och hur blött det är överallt.

Sen tittade han på mitt grönsaksland och blev nästan rörd när han pratade om sin gamle far:

Tänk vad han har grävt i sina land. Han måste ha hållt på i 45 år.

Och vad säger jag då?

Men det är inget jobbigt att gräva i landet, det är dikena som är jobbiga.

Snart kommer PROs nya kampanj:

Rör inte min panschis.

Det finns en egenhet med de nyaste miljonbyggena, de som byggdes just innan energikrisen. De har jättemånga och jättestora fönster. Sånt måste utnyttjas.

Det senaste jag sådde var basilika och citrongräs. Och tomaterna har just kommit upp, fast de är så små att de inte ens har fått sina karaktärsblad. Tomaterna på bilden heter White Sweet Cherry och Black Sweet Sherry.

Mmmm, jag minns hur de smakar. Små söta cocktailtomater.

De blir verkligen svarta och vita, eller kanske offwhite och rödsvarta. Förra året dokumenterade jag färgerna ordentligt. Black och White Sweet Cherry finns med överst på den första bilden.

Varning för frosseri!

Det var för att kunna ta den här sortens bilder som jag köpte ny kamera. Härligt att se att det funkar.

Tyvärr var bladet dött. Det upptäckte jag först efter att jag hade jobbat en lång stund med bilden.

Det bästa med sommartiden; man kan kvällsfika utomhus, innan solen hinner gå ner.

Våren är på väg på riktigt nu. Allt som ska göras ramlar över en. Så är det varje år.

Suck!
Idag blir det inte mycket gjort.

Bilden är ifrån en födelsedagsuppvaktning i helgen (svärfar fyllde 70). Det var trevligt.

Puh! Vilken helg.

Sent om sider, ett antal anhalter senare, kom jag hem med 8 kg sättpotatis (1 kg sparrispotatis, 2 kg Timo, tidiga, och 5 kg Asterix).

Och helgen är inte slut än.

Idag har jag skaffat bildbevis. Sopmaskinen har börjat jobba, även om den inte når att sopa under parkerade bilar. Våren är här!

Och i helgen är det trädgårdsmässa.

Det är inte mycket till program på den webbsidan, men jag har fått en papperstidning. Den ekologiska trädgårdstäppan verkar vara intressant att lyssna på, och Blomsterbindning och inspiration.

Annars är väl min plan att gå dit, bli så inspirerad som möjligt, och köpa blommor till en födelsedagsuppvaktning. Det ska väl ändå inte vara orimligt?

Ett gäng kommungubbar letar i ett hål, efter läckan.

Om man ska vara petig så är det kanske andra sådden, jag sådde plocksallat och rucola förra veckan. Nu blev det tomater mest, och lite annat, alla finns i GreenWiki.

Fröerna som jag beställde från Runåbergs har inte kommit än, men det blir fler sådder. Garanterat.

Lite krukväxter har fått ny jord också, t ex min skatt utomhushibiskusen som jag köpte i Ystad i somras.

Redan när jag anmälde mig till Sticka Meras Grytlappsbyte hade jag en idé om en mönstrad, dubbel grytlapp i tunt bomullsgarn. Nu har det äntligen blivit av att jag har testat idén.

Mönstret är ett Faire Isle-mönster, som jag hittade via Stickas temavecka.

Nu ska jag bara skicka iväg grytlappen. Hoppas mottagaren blir lika nöjd som jag blev med resultatet.

Jo, förresten. Jag fick ju ett par grytlappar på posten också:

Gästhamnen i Svartån, Örebro, är ganska tom i mars.

Tulpanerna i stadsparken finns fiffigt nog i ett växthus.

Från stadsparken till slottet.

Slottsporten. Hur Örebro slott ser ut är väl ganska känt.

Såhär ser trapphuset ut.

Aningen sliten efter veckans bravader tänkte jag ändå bidra med något.

Cykelboden utanför mitt fönster har blivit en plaskdamm.

Det ser ut som om en underjordisk källa plötsligt har uppstått. En sån som Torgny Lindgren skriver om i den där berättelsen om han som grävde och grävde överallt efter vatten. Märkligare saker har ju faktiskt hänt.

• Regnjacka, Euroshopper. Lågprisaffärerna poppar upp som svampar, det var en ren tillfällighet att jag hittade jackan. Jag har bara lagt upp ärmarna, sådär 10 cm.
• Vadderad väst, Gudrun Sjödén. Dyr, men väl använd.
• Vantar och halsduk, egen produktion.
• Vinterkängor, Ecco. Kan med fördel bytas ut till andra vattentäta skor, t ex låga gummistövlar.
• Jeans och tröja, från stash.

Jag ska gräva dike, det behöver dräneras. Tomaterna gillar inte fotbad.

Leran är boven. Den släpper inte igenom vatten, den är tung som bly, och är jag inte snabb nog så hinner den stelna till cement.

Inte långt ifrån Plantagen hittade jag de här. Vad har hänt?

Har någon tröttnat på krukorna? Eller gick påsen sönder?

Här är den, badrumsmattan.

Den är vävd i rosengång med ljusblåa trasor och ränder i mörkare blått/grått. Tofsarna i rya-teknik är i bomullsgarn. Inspirationen har jag hämtat ifrån boken Trasmattor och andra inslag (Ignell).

Det får bli en bättre bild senare när den är nerklippt och fållad. Just nu tänker jag låta den sitta kvar, så jag vet att varpen räcker till nästa matta.