Inget läge för den här idag. Men häromdan var den riktigt varm och go. Precis som jag hade tänkt mig.
Den har varit klar ett tag. Västen som jag började med i april. Här och här kan man se bilder på hur det gick till. Och här kan man inte bara se de nyinköpta silkegarnet, utan också sjalstickningen Frost Flowers & Leaves.
Sjalen är lite större nu. Med betoning på lite. Den är rolig och avkopplande att sticka på, men det tar ungefär 1 timme att komma runt ett varv. Jag har några kvar. Inte mig emot. Har du nån gång läst en bok som du inte vill ska ta slut, så förstår du vad jag menar.
Just den här dan är annars som gjord för ogräsrensning. Det har regnat i flera dar och jorden är blöt och lucker. Lerjord är annars stenhård såhär års. Tomas Sjödin fick göra mig sällskap med sitt sommarpratande.
Han pratade om en fallskärmshoppare som dykt ner i trädgården en dag när han klippte häcken. Självklart associerade jag till C S Lewis självbiografi, men det visade sig vara en helt annan sorts fallskärmshoppare. När han lite senare pratade om livslinjer föll det hela på plats.
No need for a vest today, sommer is back.
But it is warm and cozy in a chilly day. You can see the progresshere and here, and here you can see the skeins together with the shawl-to-be Frost Flowers & Leaves.
The shawl is a bit larger now. A bit. It is a fun and relaxing knit. It just like reading a book that you don’t want to end.
An now back to the weed. It’s easy to get rid of the weed when the ground is wet from raining in days, much easier then the usual hard soil.
När man nu sitter där i bersån, med sitt kaffe och stickningen eller boken, och om man som jag inte har något vattenfall eller fontän att lyssna på, så är det vilsamt med ett litet diskret klirrande i trädet bakom häcken. En mobil med snäckskalshängen, till exempel. Klirr, klonk.
Ungefär 40 kronor kostade materialet till den här. Däremot kan man inte köpa material till bara en, så nu har jag så jag kan jag knyta några till. Klirr, klonk.
Klirr, klonk.
It’s relaxing to hear the sound of the shells blowing in the wind. Klirr, klonk.
Update: Jag har lagt ut en omgång snäckor, tråd, osv på Tradera.
Dags att klippa häcken… häckarna, bersåerna och diverse buskar. Trädgården vore inget, om det inte fanns bersåer med skugga. Var skulle man annars sitta?
Time to trim the hedges. I love my hedges, gives the garden rooms, specially the ones in the shadow where we can have the coffee.
Lägg märke till den stiliga outfiten, speciellt mitt nya trädgårdsförklä’. Nu vet jag alltid var jag har sekatören!
Look at my special outfit, and my new apron. Helps med to keep track of the secateurs.
Syrénbersån kan bli ett tillhåll för myggor om den blir för igenväxt, 2,5 meters höjd räcker bra. Om man nu når att klippa på den höjden.
The lilac bower has got a bit wild, just like the moskitos like it. 2.5 meters hight is enough, If you kan reach to cut it up there.
Färdigklippt!
Enough!
Sådär. Nu regnar det på alla grenar och kvistar, och jag kan återgå till att maila med webbhotellet (goddag-yxskaft) och kanske rent av försöka få tag på en ny router, eller tvätta…
And now it’s raining, everything is wet, and I can go back to internet-things, or do the loundry…
Efter sillen åt vi födelsedagstårta. Sen blev det konsert med Samuel Ljungblahd med band och Joybells.
Man kan ju lätt tro att det ska finnas gott om utrymme om man åkt flera mil på en smal och krokig väg på närkeslätten och parkerat långt ute på en åker, men icke. Klockan 19 var det fullt i ladan, och vid storbildsskärmen i matsalen. Jag hade sett mer av spelningen via internet.
Däremot kom vi in för att höra Pelle Hörnmark (han med värsta jönköpingsdialekten) och Ett stilla barnahjärta.
Inte en mygga såg vi till när vi köade till den sena konserten i blåsten på slätten. Och i ladan gjorde legendariska Joybells allt för att få upp värmen. Men det var helt enkelt Samuel Ljungblahd som var bäst på att få med sig publiken. Vilken liveartist!
Konserten började med vanlig gospel. Välsjunget i stämmor och svängigt, precis som Joybells har sjungit i generationer. När sen Samuel Ljungblad sjöng solo till så lyfte stämmningen rejält.
När sen Samule Ljungblahds band gjorde entré, blev det ännu mera show. Mina tankar hann att associera till funkgruppen Bileams Åsnas showande blåssektion på 80-talet. Nu gick gospeln över till både soul och blues.
För att efter ett tag dra ner tempot en aning spelade de en Per-Erik Hallin-cover. Sången finns inte inspelad men har ändå blivit legendarisk eftersom Per-Erik faktiskt sjöng den på en Elvis-konsert i Las Vegas på 70-talet. Men när sen nästa coverlåt, a place in the sun (Stevie Wonder), drog igång var tempot på topp igen.
Fullständigt sanslöst tempo.
De skulle spela på fler ställen i sommar, men jag hittar inga uppgifter om var. Gå och se dem om du får chansen.
Midsommarblomster,näva, den vilda sorten. Geranium
Liten näva, stor pion. Small geranium, big peony
Så länge du håller dig utanför… Keep out!
Klematis ‘Riga’
Jag vet inte vad den här heter, men jag gillar den ändå.
I don’t know the name, but I like it anyway.
Jag vet att det finns folk med fobier mot utedass. Men det kan väl inte handla om utsikten?
I know there are some who don’t like outhouses. Can the view have anything to do with that?
Jag har hittat en rolig scarf med stekta ägg. Kolla in Twinkie’s Fridge, både kylen och frysfacket är fyllda med otroliga skapelser. Och glöm inte att kolla in monstren i källaren!
I found this funny scarf with fried eggs. Check out Twinkie’s Fridge, both fridge and freezer is filld with the most faboulus creations. And don’t miss the monsters!
Det regnar in!
Jag försöker vädra ut all kvav, varm luft och få in av den svala utomhusluften, så man kan andas igen. Men det regnar in.
Om jag hade haft laddade batterier i kameran kunde jag ha visat blombilder ifrån helgen. Helgen som gick var nog ändå höjdpunkten i blommning. Nu har hundkexen på ängen börjat blekna, irisen vissnar, bondpionen har rasat och chansen att torka smörblommor är förbi.
Det är nu sommarlugnet infinner sig.
Såklart är det en hel del som behöver vattnas, och målas och fixas. Men det mesta är ändå sånt man kan göra en annan dag. En dag när luften går att andas.
Jag har testat lite virkade rutor. Men jag vet inte om det är så kul att virka. Några större virkade projekt verkar inte lockande. Just nu. Jag har virkat förr. Stora saker, sängöverkast i mormorsrutor, gardiner, dukar, små snöstjärnor i mycket tunt garn, osv.
Mormorsrutorna överst på bilden har däremot inte jag virkat, det har min mormor gjort. Den där rutan har blivit liggande på armstödet till soffan, som en antimakass. Eller egentligen som ett minne.
Så har det blivit modernt med virkade mormorsrutor. Hur man gör minns jag med ryggraden. Men jag vill inte. Jag vill sticka runda små dukar.
När jag var på olika marknader förra sommaren träffade jag på flera stycken som hade buntar med stickade små dukar till försäljning. Det verkar trist att försöka konkurrera. Det måste gå att ta den stickade duken ett steg längre.
Kan jag använda färgerna från mormorsrutan till den stickade duken? Sy ihop flera stickade dukar till nåt? Få det hela att bli lite kul?
Update: Via Flitiga Myran hittar jag en utställning som verkar vara klart inspirerande, North meets South med konceptbutik. Bara att planera avresedatum.
Some crocheted things. The one at the top is from my grandmother. I like the colors, but would like to do something with doylies. Maybe doylies with those colors? Or maybe many small doylies? Crocheted together?
An exibition at Nordiska Muséet sems to be inspiring. Time for a day out.
Grey wednesday, buckets for my basil. Wednesday was also the last day of school before the summer holiday.
Blue thursday, my blue and green ceramic bowl were we keep tomatoes. It’s actually a baking tin, but the dish is broken.
Red friday, can it be more red than the peony (Paeonia x festiva) ?
color week
Brown corner for brown tuesday in color week.
Början på en ny väv. En våffelväv i bomullsgarn får bli mitt bidrag till vit måndag i color week.
Imorgon blir det nåt brunt.
The beginning of a web. A “waffleweb” in cotton is my contribution for the white monday in color week.
And tomorrow somthing brown..
Klockan är halv elva och jag syr på ett förkläde. Sedär!
Men är det nästan 30 grader så orkar ivarjefall inte jag göra nåt annat än att gömma mig i skuggan. Mina axlar är brända. Och tomaterna!
Gissa hur varmt det blir på en veranda utan gardiner i västerläge?
Nu har vi burit ut dom, och dom ligger på gräsmattan under fiberduk för att inte brännas av solen. När dom har vant sig, blivit avhärdade, ska jag plantera. Med mitt nya förkläde!
It’s 10.30 pm, and I’m sewing an apron!
It was hot today, nearly 30C, and I was hiding from the sun. My shoulders are burning. And my plants at the veranda, with no curtains!
All plants are out in the yard now, and I just have to get my new apron when planting them!
Här är duken Calendula.
Det är inget hemligt med det guldfärgade garnet. Det var bara så irriterande att just när jag hade kommit på den ultimata placeringen av garnvindan och nystmaskinen så blir hela tangentbordet fullt med damm *morr*.
Men nu har jag lösningen. Lägg en trasa över tangentbordet. Enkelt va?
Duken stickade jag igår, så låg den utspänd över natten. Den, och några till ska jag ta med på stick- och virkdag i september.
Till WWKIP-Day hade jag med mig samma garnnystan. Och tack vare det blev jag igenkänd, av Tuula. Hon hade dessutom med sig kameran, och lagt ut bilder.
Att jag sen fick en förklaring på mitt problem med att salladen inte vill gro i mitt grönsaksland… jaa, det har väl inget med stickning att göra.
The doily is called Calendula.
And the problem with the dusty woolwinder is solved. Put a piece of fabric over the keyboard. Simply as that.
The doily is for a knitting and crocheting day in september.
I had the golden yarn to the WWKIP-Day. And that was how Tuula recognized me! Tuula had a camera, go and see the fotos at Flickr.
World Wide Knit In Public Day är nu på lördag. Alla orter står inte med på hemsidan.
Örebro: Stora scenen, Stadsparken. Kl. 14-16. (Ej vid regn).
Ett guldfärgat garn kan väl passa, när man nu ska sticka publikt. Men gör inte såhär!
Det står inte med i bruksanvisningen. Men tangentbord suger åt sig allt damm ifrån garnet.
World Wide Knit In Public Day is on saturday. Try to find out if there is a place where you live.
Maybe a golden yarn will be nice when knitting in public. But please don’t try this at home.
All dust from the yarn goes right in to the keyboard.
Silverbusken blommar.
Just såna ska vi undvika idag, det värker så i bihålorna.
Just den här buskens doft, är det inte bara jag som tycker illa om.