desiree-blomp WebbLogg

Look what the mailman brought me today, and boring yesterday is forgotten!

No, actually it is Philippa who sent all this. Just keep looking, it’s not finished yet.

Here is the softie. And she is the most soft you can think of, made from felted cashmere! Lovely.

And then it was some extras… no, a lot of extras.

All this. I’m stunned. Thank you soo much.

I don’t know where to start. This soft bag made from felted cashmere, or the seeds of a Cat Whiskers? I just have to try this plant. Or maybe the silk scarf, or the alpacka yarn? I have never had one of those.

And the fabric with the apples. It must be a little summer bag. And all the matching leaves pattern, even on the trimming (ribbing?).

If you don’t see me in a while, you know where I will be, playing with my new softie.

Update: More details about Kim.

Jag har länge tänkt skriva ett inlägg om ogräs. Men jag har inte riktigt kommit underfund med hur. Så såg jag att Linda hade bekymmer med sin rosenkvitten.

Rosenkvitten är jättefina, när de blommar. De små äpplena på hösten är också gulliga. Själva busken är taggig och spretar åt alla håll. Sen har vi ju alla rotkott som sprider sig överallt!

Är rosenkvitten ett ogräs? Busken på bilden står dessutom i ett hav av kirskål, som jag i många år har försökt att utrota. Min kirskålskamp liknar Andrés maskrosstrategi. Min granne, staten (länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen), kommer aldrig att hjälpa mig med att utrota kirskålen.

Däremot är dagliljan i bakgrunden riktigt fin. Den klarar konkurrensen riktigt bra. För att mota undan kirskålen litegrann så har jag vintergröna i resten av rabatten. Den är en effektiv marktäckare och kan hålla kirskålen på plats.

Den här lilla saxifragan skulle däremot aldrig överleva bland kirskål och vintergröna. Och här närmar vi oss den heta potatisen. Jag hävdar bestämt att akleja är ett ogräs. Jag har akleja överallt. I alla rabatter. Den överlever däremot inte i gräsmattan. Men så är gräsklippning en gång i veckan det allra mest effektiva receptet för att utrota ogräs.

Nej nu ska jag hejda mig lite, kvickrot, tistlar, lupiner och revsmörblommor får jag berätta om en annan dag. Maskrosor funderar jag aldrig ens över.

Alla vilda växter är ju inte otrevliga. Det här är ‘grannens’ vilda tomt, ett sammelsurium av vitsippor, liljekonvaljer, kirskål, lupiner, gullvivor,violer och mycket, mycket mera. Jag brukar slå av kirkålen med trimmern närmast oss innan den blommar.

Gullvivor ja. De växer lite varstans i gräsmattan. De är fridlysta, så man får varken plocka eller gräva upp dom. Undrar om man egentligen får köra över dom med gräsklipparen?

Säg inget, men just de här grävde jag upp ur gräsmattan och gjorde en liten rabatt. Det måste väl vara bättre?

Det blåa är klart. Det är en stickad sjal, Birds Eye (beskrivning, på svenska, pdf). Den är lite annorlunda att sticka, men jag vill inte påstå svårare för den skull.

Och här är detaljbilden som Hacke ville ha. Självklart kan jag inte sticka fler mot betalning, det är copyright på stickbeskrivningar.

En liten påsväska till det nödvändigaste, att ha till sjalen. Den är vändbar, om man vill ha den paisleymönstrade sidan ut.

Summerat och klart i ett litet blått paket. Kortet avslöjar tygerna i påsväskan, och garnet i sjalen.

This little blue parcel was for a teenage girl.

The shawl is called Birds Eye, from Heirloom Knitting (pattern, pdf). It was a diffrent knit, from other lace knitting I have done, but I wouldn’t say harder.

Körsbärsblommorna väntar på bättre väder. Men det är bra väder för städning, och att hämta andan.

The cherry tree is on hold. The weather is good for cleaning, and resting.

Jag sådde några krukor med sallat, för att ha i köksfönstret. De växte till sig riktigt bra. Det är riktigt trevligt att kunna nypa av några blad, när man sitter vid köksbordet och tuggar på en trist macka.

Men nu ger sig den ena rucolan, Roquette, gett sig. Rucola som har blommat smakar bara peppar.

Tadaa.. This is Garden Rocket. It wasn’t in my english dictionary, but it is my favorite.

It’s a flower with a nerv. Simple and beautiful. I will have to sow a new plant.

Först två trevliga bloggar:

Eva har funnits på flera olika adresser, bl a karlavagnen. Nu skriver hon i sin fotoblog.

Flitiga myran är en annan blogg med fina bilder.

Hos Linda hittade jag det här bildspelet med fantastiska bilder ifrån Botaniska.

Some links to nice blogs with great fotos. Sorry, they are all in swedish. But don’t miss the fotos from Botaniska (Botanical garden in Göteborg), there are the most fantastic spring flowering, the best in years.

Den här helgen har jag idkat självscanning.

Det låter ju som någon röngen, men det är det inte. Inte har jag utvärderat mitt liv och leverne heller.

Nej det var mataffären som har börjat med att man får scanna varorna själv. Det är väl helt ok, iallafall såhär långt. Nu blev jag inspirerad att piffa till tygkassarna vi har varorna i litegrann. Hoppas inspirationen håller i sig, för jag har inte tid med det just idag.

Nästa helg ska vi på konfirmation, och jag har lite kvar att ordna med presenten. En katt har blivit klar för fotografering, innan den ska postas. Såklart visar jag både den blåa och katten när de är framme hos mottagaren.

Sen har jag satt min sista potatis, för i år, komposterna är flyttade. Hur många hundralappar vi har sparat på att inte betala för jobbet på ett gym har jag ingen aning om.

Om man nu, som grädde på moset ska toppa den här anrättningen med lite navelskåderi, så börjar jag med Åsas resonemang om böcker. Och fortsätter med en artikel i DN om bästsäljarlistor (hittat via Kerstin).

Den som skriver något vill bli läst. Men spelar det någon roll vem som läser? Måste det vara snobberi att inte vilja bli bästsäljare? En del tycker det.

Andra tycker som Annika Persson i DN att “det är huvudpersonerna som inte är ett med sina roller som gör en roman värd att spara. Åtmin­stone för den läsare som vill se, hellre än spegla sig.”

Kolla in färgen på de nyutslagna bjökbladen.

Om jag hade haft husdjur… men det har jag inte. Sockerärtor och bönor ska klättra här. Och förhoppningsvis hindrar nätet runt om att hararna äter upp dem. Det torra gräset ska hindra fåglarna från att ta ärtorna, när det har blivit små gröna ‘handtag’ men inga rötter som håller emot på dem. Sen får jag väl sätta fast fiberduk med klädnypor över, för att inte rådjuren ska få sig en tugga.

Man kan ju nästan tro att jag har något emot vilda djur!

Den här får hemskt gärna bo där den gör. Jo, det är en liten ödla men det är hemskt svårt att få syn på den och inte lättare att ta kort (eller, jag har såklart för dålig kamera).

Look at the color of the fresh birch leaves!

The little lizard in the last foto is not just hard to get a foto of, it’s hard so see even without the camera.

Idag blir det två bloggtips. Ingen av dem pingar nyligen, vad jag vet.

Saker som händer, Minna ritar och berättar, om vanliga vardagliga saker, mest i Stockholm. Många gånger roligt.

A Bird in the Hand, Lisa Congdon berättar om sitt skapande och visar fantastiska bilder. Hon ska snart ha en utställning i San Fransisco.

Telefondosor ska jag koppla, en ur och en i. Från Bredbandsbolaget till Com Hem. Kan dom inte förenkla hanteringen av alla sladdsystem, bara litegrann? Suck.

Man kan väl säga att sparrisodling inte är något för den otålige. Men det är väldigt gott, och ganska svårt att få tag på. Om man nu inte bor i Skåne.

Jag hittade min första planta (Rambo) på trädgårdsmässan 2004, av en snickare från Värmland. Om man läser om hur man odlar sparris så står det alltid att man ska ha sandjord. Jag har lerjord, så jag var inte alls säker på att det skulle lyckas. Men om det fungerade i Värmland var jag ju bara tvungen att prova.

Andra året smakade vi på en stjälk, hur mycket det blir i år har vi inte sett än.

Förra året hittade vi fler plantor (okänd sort) när vi besökte Ängatorp, en privat trädgård. En av de plantorna har redan börjat växa med en liten tanig stjälk. Det blir inget att smaka på förrän nästa år.

Jag har sett att Österlen sparris har sålt plantor på trädgårdsmässan i Älvsjö, eller kan man skicka efter.

I år fick vi vänta läänge på våren. Sen blev det en norrlandsvår, där allt sker i expressfart. Nu blommar min blomsteräng med påsk- och pingsliljor, och igår stack sparrisen upp.

Mmm. Senast vi köpte färsk sparris var den alldeles trådig. Förra året skar jag av en sparrisstjälk som växte i landet som var en halvmeter, den var inte det minsta trådig. Snart, snart.

The asparagus is comming! And the daffodils.

Här är varken nån blomfluga eller bloggflagga. Ingen nattfrost heller för tillfället. Däremot fick vi just en tidtabell för stadsbussarna. Jag åker aldrig buss.

Det är varmt och jag stickar på det blåa. Samlar krafter för att bära vatten. Värmen gör att blomflugor och orken försvinner, medan växterna vill ha mera vatten.

I slutet på veckan kommer regnskurarna. Då ska jag sätta potatis, så det sista och plantera.

Whining, whining… tired… whining.

Jag håller på med två hemliga projekt. Det påfågelsblåa garnnystanet är det ena. Det ska bli en present till en tjej lite längre fram i maj. Jag skriver inte mer för hon kan mycket väl komma förbi och se vad jag har skrivit.

Det andra hemlig projektet inkluderar en liten huvudlös katt (min man har redan påpekat att det är smått makabert att ha en sån ståendes på soffbordet). Det ska bli huvud på den. Sen ska den flyga till USA, och jag får en annan från England.

I’m in to two secret projects. The blue yarn is for one of them. It’ going to be a present for a not so girly girl. I wont say more, she might look here.

Then I will sent her to US, and I will get another one from Britain.

Nu har tomatplantorna blivit förvisade till verandan. Det blir alldeles för varmt i köksfönstret (och för kallt utomhus).

Överskottsplantorna är slutsålda. Den sista som ringde, när det var slut, visade intresse inför nästa år!

Det var verkligen alla sorters människor som var spekulanter. Den största delen var dock personer boende på landet, med ett växthus att fylla. En del gillade att pruta och andra hade åkt flera mil.

Jag måste göra om det nästa år. Det var riktigt roligt.

It has been a warm weekend, about 20 celsius. My tomatoe plants had to move out to the veranda. And I have sold the extras. It was rely fun.

Plötsligt drabbades jag av inredningsmani. Åkte iväg till IKEA och köpte två korgstolar.

Inte en skruv. Men det var stort underhållningsvärde på bilparkeringen. Vår bil är inte en stor bil.

Sen undrar jag när jag blev såhär bling.

I went over to IKEA and bought two chairs. Not a single screw! But getting them in the car was a bit tricky (= the usual entertainment at the carpark).

And the glas prism? When did I get that found of bling? -Sorry. I don’t know.

Not a greenhouse

Nu är dom i blåsväder igen. Koloniodlarna.

Förra våren stängde kommunen av vattnet för att de inte hade betalat hyran. I år ska alla växthus rivas. Grannarna tycker inte om att ha dem där.

För några år sedan fanns odlingslotterna några hundra meter längre bort, sen fick de flytta eftersom grannarna klagade. En del av växthusen är byggda i vår.

Exakt hur integrerad känner man sig efter att ha blivit behandlad på det viset? Hur mycket har dessa personer i inkomst? Vilka möjligheter har de att bygga växthus som duger åt grannarna?

UPDATE: Insändardebatten på internet

(Mitt foto är inte nytt)

This is, obviously, alotments. The season for growing has just started (my picture is not new, here are some new ones), and neighbours are complaining. So now are the grower forced to take their greenhouses down. So narrowminded.