Valborg borde vara ett bra tema att skriva om idag. Valborg låter som om man skulle välja något, fast jag vet inte vad det skulle vara.
Idag har jag inte eldat. Bara inandats röken ifrån grannarna (nejdå, det var inte så farligt mycket). Planterat några plantor har jag gjort, de jag köpte på trädgårdsmässan. Och grävt i komposten, det är den eviga sysselsättningen vår och höst. Lägga i, och tömma. En del, mycket fin jord, kom till användning i rabatten med de nyplanterade växterna.
Sen blir det lite brasa, men den tänds inte förrän när det blivit mörkt. Jag förväntar mig ungefär samma procedur som förra året.
Imorgon ska vi upp tidigt, åka 20 mil, och gå på familjegudstjänst med barndop. Det är sonens yngsta kusin som vi ska bekanta oss med (bild på doppresent kommer snart i en blogg här).
Sen är frågan: Är det någon slags omvänd hädelse att gå på barndop på 1:a maj? Jag bara undrar…

Av någon anledning gillar inte haren gula krokus. Däremot äter den gärna blå eller vita krokus, och alla sorters tulpaner.
Hoppas att den inte gillar små söta irisar.
Svensson skrev en kommentar till förra inlägget om häckplantering. Det handlade om harar som åt upp hennes häckplantor. Så nu är det väl jag som är haren eftersom jag lyckades radera kommentaren tillsammans med alla pillerspam.
Om odjur har jag skrivit tidigare, fast kanske inte alla.
Nu kommer svaret: Ja, harar, rådjur och t o m älgar äter av mina buskar också. Jag brukar sätta upp hönsnät runt nysatta buskar, bura in dem. Det brukar räcka med några år i början.
Fast djuren är lite knepiga att komma överrrens med. Det man vet är att de brukar alltid ta samma väg och tugga i sig av samma buske, om nu det är en extra god sort eller om den bara råkar stå på vägen. Ibland har jag flyttat på något om jag märker att det är alltför intressant som mat.
Ibland får man bara finna sig i sakernas tillstånd. Jag har ett nysatt (nåja det måste vara några år när jag tänker efter) äppelträd (Update! meningen blev visst lite obegriplig utan det ordet) som rådjuren eller om det är älgarna brukar tugga i sig av de höga grenarna. Inte mycket att göra något åt.
Sen har vi ju grönsakslandet. Där odlar jag det mesta under fiberduk. Harar gillar sallad, och kål, för att inte tala om sockerärtor. Sen verkar rådjuren gilla att trampa omkring i största allmänhet sådär.
Jo, vår arrendetomt ligger utanför stan.

Vi har planterat en häck med syréner. Vi ville ha lite mer insynsskydd. Björkar är fina, men insynsskydd blir det inte av dem.
Redan i fredags kväll gav vi oss iväg till de finare kvarteren i stan. Och efter att ha snurrat runt bland villorna ett tag så lyckades vi hitta handelsträdgården. Jättefina plantor hade de, inte alls dyra heller.
Planteringen gick riktigt bra. Lite knöligt är det ju att gräva bland björkrötter, men inte värre än väntat. Lite mera vatten hade inte varit fel, men det var ett tag sedan det regnade så det var inte mycket kvar i regntunnorna.
Men varför har vi inte planterat en häck här förut? Då hade vi kunnat fika ostört, och kunnat koppla av på ett helt annat sätt.
Jaa, varför? Grannarna kanske? De som suckar varje gång man sätter spaden i jorden. De som tycker det är helt onödigt att köpa plantor när det finns växter i skogen. Eller de som tycker att det där med att odla grönsaker var något som man höll på med under kriget, när det inte fanns att köpa i affären? Jaa, kanske något sånt. Så onödigt!
Men jag är ganska envis av mig. Så jag har sått i grönsakslandet, också.
Dags att deklarera. Kan det bli tråkigare? Nej, jag tror inte det.
Fast jag ska väl inte klaga. Jag har bara att skriva under.
Eftersom maken ska göra avdrag för sitt tågåkande till jobbet och inte kan deklarera på nätet, så åker jag snålskjuts och skickar med min blankett med honom. Manuell inlämning. Hur retro är inte det?

Som en orm
ringlar den iväg
och blir bara längre och längre.
Nu är den 93 cm
efter knappt 1,5 nystan av
cotton-viscose.
Som en bok
man inte vill ska ta slut
fast det gör den alltid ändå.
Blankt
och lite klurigt att sticka i
är garnet.
Scarfen blir mjuk
fast ändå med tyngd.
Kommentarsspam i drivor och webbhotell som krånglar (Steffanie verkar ha samma).
Ibland är det samma texas-företag som skriver mängder av kommentarer med ännu fler länkar. De flesta syns aldrig på bloggen, men de ramlar in i databasen. Så meningslöst, jag som aldrig köper lotter en gång.
Ibland är det en massa olika avsändare på spammet. Då handlar det om piller. Det är väldigt fantasifulla namn. Ingenting som jag lägger på minnet, jag bara raderar hela rasket.
Det slog mig plötsligt att; tänk om man skulle stoppa i sig alla de där pillren. Fast det vore antagligen inte särskilt nyttigt.
Idag är jag trött. Speciellt trött är jag på politiska debatter och andra långrandigheter, sånt som man bara får huvudvärk av (eller sånt som är skrivet på krånglig engelska). Jo, jag har läst en del statskunskap själv, och en massa annat, då var det inte särskilt tråkigt. Det har nog hänt någonting på vägen..
Lite inspiration behöver jag nu.
Jag snubblade över Kim Hargreaves jättesnygga, somriga tröjor.
Teva Durham är en annan designer med en mycket speciell stil. Hon har (ska?) ge ut en bok Loop-d-Loop med en massa modeller, det mesta stickat på grova stickor i tjockt garn.
Jag gillar inte allt. Men jag gillar hennes sätt att använda vanliga detaljer, förstora upp dem och använda dem på ett nytt sätt. På hennes bok-sajt finns t ex en bild på en grön tröja med mönsterstickade blad. Ursnygg.
Det har inte synts till mycket av stickning här på ett tag. Det betyder inte att stickandet ligger nere..

Det här är Suzette. Sist jag skrev om den hade jag gjort bakstycket och börjat på ena framstycket.
Nu har jag gjort en ärm, med hjälp av hushållsvågen! Jag har inte så mycket garn nämligen. När jag började med ärmen hade jag ett 100g-nystan, och jag ville inte ha allt för korta ärmar. Jag har gjort av med 40g på den första ärmen, så det ska räcka till den andra också. De blir trekvartslånga, ungefär.
Många stickprojekt blir det. Jag funderar på att lägga upp ett arkiv med färdiga plagg, det kanske skulle motivera mig att göra något färdigt?
Det äär ju så roligt att börja på något nytt, att testa, och exprimentera…

En del bryr sig inte ett dugg om vilken årstid det råkar vara, de blommar ändå.
Den här hittade jag undanstoppad bakom en gardin i ett fönster med nedfällda persienner. Inte har den fått många droppar vatten heller. När knoppen välte, klippte jag av den och satte den i en vas.

Jag tänkte skriva något seriöst och filosofiskt om trädgårdsskötsel. Något om att man får välja sin egen stil och fixa till det efter sitt eget huvud. Men mitt huvud var inte riktigt med på noterna.
Så jag visar en bild på min finaste rabatt. Den är gjord av sonens sandlåda. Samma princip som jag använder i mina sängar i grönsakslandet.
Just nu syns det inte till mycket av det som växer där, bara ett buskstöd som pionerna brukar luta sig emot. Pionerna har jag räddat ur en annan rabatt som är alldeles igenväxt. Den rabatten ligger dessutom mindre än 2 meter från en björk, så det lär vara enklare att flytta på den än att slåss mot björkrötter hela tiden.
Rosorna och fänrikshjärtana har jag räddat ur en annan rabatt. Den rabatten har jag totalsanerat ifrån kirskål en gång, fast nu är den istället igenväxt av vintergröna. Vintergröna är fint, men jag vet inte riktigt vad jag ska ge den för granne som klarar av att hävda sig i konkurrensen.
I sandlåderabatten har jag lagt lite kogödsel runt plantorna, och fyllt på med lite jord från komposten idag. Håller värmen i så syns snart pionernas röda skott.
..vilken härlig vårdag. Solen skiner, och plötsligt verkar det finnas liv i växtligheten.
Jo, liv har det väl funnits hela vintern, men det syns ju inte. Allt verkar så dött och trist innan det har börjat växa.
Nu blommar krokusen för fullt. Växterna i rabatten börjar sticka upp och bli synliga, iallafall om man rensar undan allt gammalt visset.
En man ifrån Askersund hade letat efter en kort diskbänk och ville köpa vår utannonserade. Perfekt.
Puh. Trött och hungrig blir man.
Jag har hållit lite utkik efter snygga flätmönster. Såna som passar på en tröja till en tonårskille, eller kanske till mej
Jag har ingen färdig plan ännu, helt enkelt.
Men jag snubblade över den här Odd-Ball Sampler Afghan. Det är ett slags lapptäcke, fast stickat med restgarner i olika mönster. Och vilka mönster. Twining Trees är helt oemotståndlig, och Celtic Braid är ju inte alls omöjligt att jag får användning för till någon tröja. Och det finns fler, bl a en karta över Australien.
Och nu har jag arkiverat länkarna så att jag inte tappar bort dem.
Sådärja. Nu har jag ordnat väckning tills på lördag. Förhoppningsvis, eller hur man nu ska uttrycka saken.
Jag har beställt en annons i morgontidningen:
Diskbänk, fin, 110 cm, 2 hoar och kran för kallvatten, 400:-
Fast är det någon annan som är intresserad så går det lika bra

Jag har fyndat lite garner, och ett par stickor, på Tradera. Där kan man komma över märkesgarner till rimliga priser, även om det kan vara svårt att hitta så många nystan att det räcker till en hel tröja.
Det gråa bandgarnet tänkte jag använda till min nya väska. Det är som ett smalt nylonband. Jag har inte bestämt mig för modell än, jag får prova mig fram hur garnet fungerar att sticka i.
Det gröna bomullsgarnet vet jag inte vad det blir än. Man måste ju ha något att fundera på en annan dag.

Så här ser min förodling ut, för tillfället. Halva köksfönstret iallafall.
Tomaterna och gyllenbär är skolade i krukor. Idag har jag sått rucola (min storfavorit), plocksallat, persilja, salladslök, citronmeliss, basilika och tagetes.
Sen insåg jag att det är den 11 april, såhär dags brukar jag ha sått ute. Undrar om det går att gräva än? -Jo, det borde gå. Bara att skaffa gödsel!
…blir man. Om det nu är solen, eller våren eller nåt.
För det är vår. Knitty har kommit med vårupplagan, och ärligt talat finns det mycket märkliga kreationer där.
En väska har jag ändå hittat, som kan vara intressant. Min röda ryggsäck har hängt med i många år, och är antagligen hopplöst omodern. Vi får väl se om det blir nåt med det.
Jag har ju redan en del projekt på gång.